Fabian Vidar Cederholm (född 23 december 2003) är en svensk man som dömdes för att ha berövat två lärare livet på Malmö latinskola i mars 2022. Han dömdes till livstids fängelse, och domen fastställdes senare i hovrätten. I dag avtjänar han ett livstidsstraff i Sverige.
Misstänkt elev
Den 21 mars 2022 skakades Malmö av våld inne på en av stadens mest välkända skolor, Malmö latin. Gärningspersonen identifierades som en 18-årig elev på skolan, Fabian Vidar Cederholm, och svenska myndigheter hanterade tidigt händelsen som en utredning om två dödsfall.
Två lärare miste livet: Victoria Edström och Sara Böök. Händelsen väckte starka reaktioner långt utanför skolans väggar och bidrog till en nationell diskussion i Sverige om trygghet i skolan, våld bland unga och hur rättssystemet ska agera när den som begår ett mycket grovt brott är ung.
En detalj från de allra första timmarna hamnade snabbt i centrum för uppmärksamheten: den misstänkte kontaktade själv larmcentralen.
Jag har begått ett mord och är kvar på skolan.
Polisen grep honom på plats.
Offren i fokus
Under månaderna som följde kom fokus i Malmö att ligga på offren och människorna runt dem. I rapporteringen från rättegången beskrev anhöriga en sorg som inte blev mindre med tiden.
Saknaden är bottenlös.
Victoria Edström och Sara Böök blev samtidigt symboler i Sveriges bredare samtal om tryggheten för skolpersonal – människor vars arbete ska handla om omsorg, stabilitet och lärande, inte rädsla.
Rättegången startar
När utredningen gick vidare byggde åklagarsidan sin linje på att gärningen inte var en olyckshändelse eller ett ögonblicks infall, utan medveten och genomförd med avsikt. Rättegången fick stort genomslag, dels för att den misstänkte var mycket ung, dels för att brottet begicks i en skolmiljö.
En central fråga i processen handlade om påföljden: skulle domstolen döma till livstids fängelse – eller till rättspsykiatrisk vård?
Åklagarens linje
Åklagaren yrkade på det strängaste straffet: livstids fängelse. I svensk rapportering har åklagarens argumentation beskrivits som att den betonade både planering och brottets allvar.
Åklagaren Johanna Liljeblad (enligt svensk rapportering):
Han hade bestämt sig för att döda någon.
Linjen speglade också en större förändring i svensk straffpraxis, där livstidsstraff blivit vanligare vid synnerligen grova mord – även när den dömde är ung.
Livstidsdom
I september 2022 meddelade Malmö tingsrätt sin dom: Fabian Cederholm dömdes för två mord och fick livstids fängelse.
Straffet beskrevs i svensk kontext som anmärkningsvärt, eftersom livstid för en 18-åring är ovanligt och omdiskuterat. Domstolens motivering, så som den återgivits i rapporteringen, tog fasta på brottets extrema allvar och den utsatthet som offren befann sig i.
Han ålades också att betala skadestånd till de drabbade och de anhöriga, med en totalsumma som i rapporteringen uppgavs till omkring en miljon kronor.
Psykiatrisk fråga
En av de mest uppmärksammade frågorna i målet var om den dömde borde få rättspsykiatrisk vård i stället för fängelse.
Domstolarna lutade sig mot rättspsykiatriska bedömningar, och i rapporteringen framgår att dessa inte gav stöd för att han led av en ”allvarlig psykisk störning” i den juridiska mening som krävs för att dömas till rättspsykiatrisk vård.
Samtidigt förekom uppgifter om autism i diskussionen, inte minst eftersom försvaret lyfte det som en faktor i hur han fungerade, uppfattade sin omvärld och hanterade impulser.
Kampen i hovrätten
Cederholm överklagade livstidsdomen. Försvaret argumenterade för en annan påföljd, antingen rättspsykiatrisk vård eller ett tidsbestämt fängelsestraff i stället för livstid.
Under överklagandeprocessen hördes en överläkare på försvarets begäran. Hovrätten tog också in yttrande från Socialstyrelsens rättsliga råd – en åtgärd som visade hur noggrant domstolen prövade frågan om psykiskt tillstånd och ansvar.
Domen står fast
I december 2022 fastställde hovrätten tingsrättens dom: livstids fängelse stod kvar. Hovrätten ansåg inte att förutsättningarna för rättspsykiatrisk vård var uppfyllda, vilket innebar att fängelse var det aktuella alternativet.
I svenska mediesammanfattningar betonades återigen hur grovt brottet var, och att händelsen inte uppfattades som något kortvarigt eller övergående – en aspekt som har betydelse när domstolar bedömer både hänsynslöshet och uppsåt.
Slutet på processen
Nästa stora steg kom i februari 2023, då Högsta domstolen inte gav prövningstillstånd. Därmed var den rättsliga processen i praktiken avslutad.
Livstidsdomen blev definitiv.
Polisens självkritik
Fallet ledde inte bara till granskning av gärningspersonen och rättsprocessen, utan också av samhällets krisrespons.
Senare rapportering lyfte att polisen gjorde en efterhandsutvärdering med självkritiska slutsatser, bland annat om insatstider – där det också uppgavs att en särskild enhet tog 74 minuter på sig att komma fram. Det gav ytterligare en dimension av obehag i ett ärende som redan hade lämnat djupa spår hos många.