Gustav Vasa, som räknas som grundaren av det moderna Sverige och var kung från 1523 till 1560, var gift tre gånger under sitt liv. Hans makor var Katarina av Sachsen-Lauenburg, Margareta Leijonhufvud och Katarina Stenbock.
För historieintresserade och ungdomar som vill förstå Sveriges kungliga historia visar berättelsen om Gustav Vasas äktenskap hur relationer under 1500‑talet var starkt kopplade till makt, politik och framtiden för hela kungadömen.
Gustav Vasas första maka: Katarina av Sachsen-Lauenburg
Gustav Vasas första maka var Katarina av Sachsen-Lauenburg, en tysk prinsessa från en mäktig furstefamilj.
Efter att ha blivit kung av Sverige år 1523 behövde Gustav stärka sitt nya kungarike internationellt. Ett äktenskap med en europeisk furstefamilj kunde legitimera hans makt och skapa diplomatiska allianser.
Detta ledde till förhandlingar med tyska furstehus, och år 1531 gifte sig Gustav Vasa med Katarina av Sachsen-Lauenburg i Stockholm.
Paret fick ett barn:
- Erik XIV, född 1533, som senare blev kung av Sverige.
Senare historiska berättelser hävdade att äktenskapet var olyckligt eller att drottningen hade svåra känslomässiga problem. Historiker menar dock att många av dessa påståenden uppstod senare som politisk propaganda mot deras son Erik XIV.
Äktenskapet varade bara några år. Katarina avled år 1535 och begravdes i Uppsala domkyrka.
Gustav Vasas andra maka: Margareta Leijonhufvud
Efter Katarinas död stod det svenska kungariket inför ett problem: kungen hade bara en arvinge.
Istället för att gifta sig med en utländsk prinsessa igen fattade Gustav ett strategiskt beslut. Han valde en kvinna från en av Sveriges mäktigaste adelsfamiljer.
År 1536 gifte han sig med Margareta Leijonhufvud, en svensk adelskvinna som var känd för sin intelligens och diplomatiska förmåga.
Vigseln ägde rum den 1 oktober 1536 i Uppsala domkyrka och Margareta kröntes till drottning dagen därpå.
Detta äktenskap stärkte kungens relation till den svenska adeln. Margaretas familj fick stort inflytande vid hovet och historiker kallade senare denna period för “kungafränderna”.
En känd historisk berättelse beskriver en händelse före äktenskapet. Margareta kan ha varit förlovad med adelsmannen Svante Sture.
Margareta ska då ha svarat:
Han frågade om han fick gifta sig med min syster.
Kungen tillät därefter att Sture gifte sig med hennes syster istället.
Äktenskapet resulterade i en stor kunglig familj med tio barn, däribland två framtida kungar:
- Johan III av Sverige
- Karl IX av Sverige
Margareta Leijonhufvud avled den 26 augusti 1551.
Gustav Vasas tredje maka: Katarina Stenbock
Gustav Vasa gifte sig för tredje gången år 1552.
Hans tredje maka var Katarina Stenbock, en ung svensk adelskvinna från en annan inflytelserik familj.
Äktenskapet väckte uppmärksamhet vid hovet på grund av den stora åldersskillnaden. Gustav Vasa var omkring 56 år gammal medan Katarina Stenbock var cirka 16 eller 17 år.
Hon var dessutom systerdotter till Gustav Vasas andra maka Margareta Leijonhufvud.
Paret gifte sig den 22 augusti 1552 i Vadstena klosterkyrka.
Gustav Vasa och Katarina Stenbock fick inga barn tillsammans.
Äktenskapet varade fram till den 29 september 1560 då Gustav Vasa dog i Stockholm.
Katarina Stenbock levde sedan vidare och avled år 1621.